Jenny June 6, 2014

Intellectual coffee

I recently wrote a piece about a dear and familiar place: Hamra, a neighbourhood in central Beirut, just up the hill from the seaside corniche. The Swedish literary magazine Vi läser (“We Read”) has a section where they bring readers to a place or a city, and introduce it through its literature. If you pick up the magazine on the shelves right now, you can come to Hamra and Beirut with me. It’s not online but it starts like this:

Oavsett om det är tidig morgon eller kväll så sitter de där. Männen och kvinnorna, långt efter pensionsåldern, tillbakalutade i sina stolar på trottoaren. De tittar ut på Hamra Street, där fotgängare kryssar fram bland vespor och gamla Mercedesbilar med taxiskyltar på taken. Unga killar med slitna sandaler – flyktingar från Syrien – putsar skorna på kostymklädda män. Längre bort står ett kompisgäng med neonmönstrade tights och telefoner i händerna. På kaféborden står vita koppar med svart kaffe, bredvid ligger hopvikta exemplar av L’Orient Le Jour eller Assafir, franska och arabiska morgontidningar. Ovanför hänger den röda logon för kafékedjan Costa Café. Men för herrarna och damerna tillhör trottoaren ett annat fik – och en annan tid.

Just detta gatuhörn i stadsdelen Hamra har varit en mötesplats över kaffe och cigaretter sedan 1959, då det klassiska fiket Horseshoe öppnade här. Vid den tiden var Beirut redan ”Mellanösterns Paris” och lockade turister och celebriteter med stränder, nattklubbar och en air av exotisk Orient. Också grannarna kom hit, från länder som Irak, Syrien, Egypten och Palestina, Men av andra skäl. För dem var Beirut framförallt en plats av frihet.

Den legendariske syriske tänkaren Michel Aflaq reste från Damaskus för att skriva sina pamfletter och partiprogram i Beirut. Mona Saudi, jordansk skulptör och poet, lämnade sin familj som sjuttonåring för att ta sig via Libanon till Europa. Den irakiske poeten Sargon Boulous kom till fots, bärandes endast en översättning av Shakespeares Kung Lear när han korsade gränsen.

Alla hade de samma destination: Hamra, med biografer, tidningskiosker och klädbutiker. Och kaféer. I början av 70-talet hade en rad fik öppnat på Hamra Street. Horseshoe hade funnits i mer än tio år, och etablerat sig bland de intellektuella. Poeten Adonis, den syriska journalisten Ghada al-Samman, en besökande Samuel Beckett – alla kom de till Horseshoe. Bredvid låg Café de Paris, med sina karakteristiska orange markiser och färgglada kaféstolar. Modcas stora uteservering låg snett mitt emot, och så Wimpy förstås, där Yasser Arafat och hans närstående planerade sina politiska aktioner. 1982 sköts tre israeliska soldater ihjäl på Wimpy, efter att ha försökt betala sitt kaffe med israeliska shekel. Den som idag går förbi platsen kan se ett litet plakat till minne av händelsen, uppsatt av den politiska grupp som låg bakom dådet.